Adjöss och tack för allt!

Här har det inte hänt något på ett tag och det kommer inte göra det heller. Skrivlusten flög sin kos och kom aldrig åter. Det är lika bra att att avsluta på riktigt istället för att bara tyna bort.

Är inte helt klar med mitt projekt men så kan det gå; jag vill och måste lägga min tid och energi på annat.

Det var kul så länge det varade. Alla läsare ska ha tack för den tid som varit. Hoppas jag kunnat bidra med något. Jag önskar er alla lycka och goda cocktails i framtiden.

Kram

Suss

Everybody loves Raymond: bra,bättre,bäst

  Det verkar aldrig ta slut; varje gång jag bläddrar i boken ser jag nya drinkar som inte testats.

1. Shake: ger 1 drink

3 cl Gin 

3 cl Konjak

3 cl Strega

för servering:

cocktailglas

apelsinzest

Drinken röres och silas. Zesta med apelsinen och låt det sedan åka med i glaset.

 

Den här är stark men med mycket smak. I orginalet ska det vara Armangac men i cocktailsammanhang så känns det som det är lika samma: det är samma produkt men från olika regioner, ska du ändå blanda drink så försvinner nyanserna. Apelsinzestet är mitt tillägg. Jag ger den betyget ”bra”. Varför en drink som ska röras heter ”Shake” förtäljer inte historien.

2. Ymer ; ger 1 drink

2 cl Cointreau

2 cl ljus rom

4 cl ananasjuice (riv färsk ananas grovt och krama ur juicen: sila innan du blandar)

för servering:

 

cocktailglas

muskot att riva över drinken

  1. Drinken skakas och silas. 

  2. Riv muskot över och servera.

    Det här är trevligt: färsk ananansjuice är härligt, det är en drink med trevliga smaker men inte jättemycket alkohol (jämfört med andra drinkar i boken). Drar åt tiki-hållet. Ger den betyget ”bättre”.

    3. Uganda; ger 1 drink

    2,5 cl Sloe gin (jag använde hemmagjord)

    2,5 cl Sève Fournier

    2,5 cl Konjak (Grönstedts blå(en punsch) enligt boken,vilken inte  görs längre men, Men! det finns en Grönstedts konjak med blå etikett; den yrkar jag på att vi använder)

    för servering;

    cocktailglas

    Drinken röres och silas ner i glaset.

    Jag avvek ifrån instruktionen om oliv i glaset. Borde lagt till en apelsinzest men även utan den så är detta något jag gillar skarpt: fruktighet ifrån sloe gin, värme och kick ifrån konjak och lite sötma och syra ifrån Sève Fournier. Namnet är dock inte inget vidare bra. 

    -Suss

     

     

 

 

 

 

Everybody Loves Raymond: More is more

Det finns en idé om att man inte ska blanda saker man gillar mycket eftersom det finns risk att det slår fel. Jag har inga problem med kaffe i drinkar dock: anledningen till att jag sällan dricker typ Espresso Martini är att jag inte vill dricka kaffe sent eftersom det stör min sömn(vilket alkohol också gör men ändå).

  
Nöten: ger 1 drink

2 cl Rom (jag valde ljus)

2 cl kallt kaffe 

2 cl Pernod

2 cl Royal Brandy

för servering:

cocktailglas

cocktailkörsbär

Drinken skakas, silas,garneras med körsbär och serveras.

Jag valde att göra helt enligt instruktion och då smakar det tyvärr mest Pernod.

Det är bättre att göra en ”Sifon”.

Sifon;ger 1 drink

1,5 cl Grön Chartreuse

1,5  cl kallt kaffe

3 cl konjak

för servering:

cocktailglas

muskotnöt att riva på drinken

Drinken röres,silas  och serveras med riven muskotnöt.

Efter att ha gjort den enligt instruktion så valde jag att göra den igen med ändrade proportioner. Väldigt trevlig. Hade gynnats av ett apelsinzest istället för den rivna muskoten.

-Suss

Everybody loves Raymond: Konjak,Konjak,Mezcal

   Dix-tie;ger 1 drink 4 cl konjak 2 cl torr vermouth för servering: cocktailglas Pernod att skölja glaset med Apelsinzest 1.Rör ingredienserna i ett isfyllt rörglas. 2. Skölj insidan av glaset med en skvätt Pernod. 3. Sila ner drinken i glaset. Zesta. Låt zesten åka med. Servera. Jag har ändrat proportionerna eftersom 1/4 del Pernod hade tagit över samt lagt till ett zest. I den här tappningen är det en angenäm drink; ganska torr och spritig.  Dream-boat; ger 1 drink 4 cl Drambuie 2 cl Konjak för servering: cocktailglas Pernod för att skölja glaset apelsinzest.

  1. Rör ingredienserna i ett isfyllt rörglas.
  2. Skölj insidan av glaset med Pernod.
  3. Sila ner drinken i glaset. Zesta. Låt zesten åka med. Servera.                           Den här är sötare än ovanstående eftersom vilket kommer från Drambuie. Valde att skippa körsbäret och ersätta med zest för att balansera. Väldigt trevlig och lagom söt. Stark som attan dock så man ska nog inte dricka den här på tom mage. Ynnest; ger 1 drink 4 cl Mezcal 2 cl torr vermouth 1 barsked Strega för servering; cocktailglas  citron+strösocker för att preppa kanten 1.Rör ingredienserna i isfyllt rörglas. 2. Dra en klyfta citron, med fruktköttet på glaskanten för att fukta, och doppa sedan i strösocker. 3. Sila ner drinken i glaset. Servera. Här gjorde jag ett försöka att modernisera; flera gånger i boken så förekommer det att man ska ”lägga ner en äggula försiktigt i glaset ovanpå drinken”. Jag vägrar. I det här fallet gjorde jag inte ens en ”flip” utan uteslöt äggulan helt. Och bytte ut konjak mot mezcal samt bytte proportioner till den klassiska 4+2+barsked. Eftersom jag drog ner markant på Stregan så behöll jag den sockrade kanten. Eftersom den mezcal jag blandade med(Beneva) är härligt rökig och syrlig så blev det bra tycker jag. Inget revolutionerade men lite rökigt och sen  kryddigt från Stregan. -Suss

Bitters in review: Seehuusen’s Kaffe&Choklad-bitter

Det damp ner i flaska i posten i våras. Jag har nämnt den ett par gånger sedan dess men en riktig recension har dröjt: jag ber om ursäkt för detta.

Daniel Seehuusen är en bartender som gjort hobby till karriär. Många är vi som laborerat med att göra våra egna bitters, med varierande resultat, men nu har en svensk faktiskt gjort en bitter som produceras på större skala och finns att köpa på Systembolaget; i vissa butiker finns den på hyllan, för andra så är det beställningssortimentet som gäller.

Nu är det inte i ett plus i sig att det är en svensk som gjort det, en produkt ska bedömas utifrån sina egna kvalitéer, men att göra något som smakar lite kaffe är nog en bra grej i ett land som konsumerar så mycket av det svarta guldet och där en ansenlig del av befolkningen har påbrå från världens mest kaffedrickande land: Finland. Eller så pratar jag bara om mig själv. Kaffe och choklad är dessutom en så klockren kombo.

Sett till det rent praktiska så är det en snygg men framförallt användarvänlig flaska. Bra mängd stänk: stänker hellre flera gånger en riskerar att misslyckas med pipetter. Svårt att lyckas med pipetter.

Jag tog fram de två andra bitters som är i samma smakfamilj: Bob’s ”Chocolate Bitter” och Bitter Truth:s ”Xocolate  mole bitter”. Seehusens hamnar emellan de två: mer komplex är Bobs men mindre kryddig och citrustonad än Bitter Truth. 

Seehuusens Kaffe&Choklad bitter har en trevlig kryddig kaffeton i början och en tydlig choklad eftersmak som jag ändå tycker är ganska len fast djup om det låter vettigt. Eftersmaken börjar med en beska som avklingar fort, sen blir det lite som 5 minuter efter man ätit en chokladbit med 70% kakao( jag äter just nu en chokladbit bara för att verifiera att det jag säger är sant, allt för konsten!!)

Jag har använt den mest i drinkar av den lite spritigare sorten. Alla vet att choklad och rödvin är gott så det är föga förvånande att den här bittern blir bra i drinkar med söt vermouth typ en Manhattan om man gör den på en bourbon eller whiskey med lite riv i. Chokladtonerna gör att den blir väldigt trevlig med olika sorters bärlikör eller som i ”Voltaire in Love”-drinken som jag gjorde med rabarbersyryp. 

Om man bara ska köpa en bitter så bör man köpa en Angostura. Om man kan tänka sig två så bör man satsa även på en bra ”Orange bitter”.  Sen blir det en Peychaud. Men om man kan tänka sig 4-5 stycken på barvagnen så denna inte ett dåligt alternativ. Jag kommer fortsätta använda min eftersom testaporna har varit uppskattande.

Som ett sidospår så har jag sett via Instagram, och även provat själv, att använda den i efterätter och mat med goda resultat( i rödvinsås I tell you, till en bit kött och pompe).

-Suss 

Everybody loves Raymond: Friday night notes

  1. Anior: Vielle Cure finns inte längre så det blir att ersätta det med gul chartreuse. Rubinosa finns inte heller och ersätts med hemmagjord Sloe gin. Konjak är konjak. 

    Anior:ger 1 drink

    4 cl Konjak

    2 cl Sloe Gin

    1 cl gul Chartreuese

    för servering: 

    cocktailglas

    apelsinzest.

    Rör ingredienserna i ett isfyllt rörglas och sila sedan ner i glaset. Zesta, låt skalet åka med i glset. Servera. Smakar sött men gott. Trevligt efter maten

  2. Moon Rocket är en halv Champagne-cocktail.  Varken hackat eller malet. Inget jag rekommenderar.

  3. Old Fashion, inte Old-fashioned, utan Old-fashion är kärleksbarnet av en Old-fashioned och en fruktsallad. Drick antingen en Old-fashioned eller ät en fruktsallad. Kanske en Tiki-drink istället?

  4. ”Wood” innehåller Strega,Torr vermouth och krossad ananans. Baserat på när boken är skriven så kan man anta att det är krossad ananans på burk som menas. Det här med fruktsallad i i cocktailglaset? Jag är emot. Jag vill inte sitta och gräva i glaset med sked. Va? Jag hörde det där! ”hon som alltid vurmar för romtopf”. Det är något helt annat: jag är helt klart för frukt och bär som fått dra i sprit och presenteras som efterätter. Jag har problem med slabbiga fruktdrinkar. 

  5. Villys: Sève Fournier är min nya favorit ingrediens. Tack för att du öppnat mina ögon Raymond!

    Villys; ger 1 drink

    3 cl Konjak

    3 cl Sève Fournier

    2 cl Drambuie

    1 stänk Strega (kan uteslutas)

    för servering: 

    cocktailglas

    apelsinzest

    Rör ingredienserna i ett isfyllt rörglas. Sila ner i glaset. Zesta, låt skalet åka med ner i glaset. Servera.

    Det här är också sött men lagom kryddigt för att komma undan med det. 

    -Suss