Prit&populärkultur

Att populärkultur påverkar folks dryckesvanor är det inget snack om: kolla bara vad ”Sex and the City” gjorde för Cosmopolitan. Eller att Old-fashioned har blivit så populär eftersom den figurerar så ofta i Mad men( det är nästan en egen karaktär). Å andra sidan så är det som mix-maestro Tony Conigliaro påpekat: vi har sett alkoholromantik med betoning på klassiska cocktails på TV eftersom det är en trend i sig. De göder varandra. Varpå det sipprar sig ner i de riktigt breda lagren…

Detta vet man när man på måndagmorgonen möts av frågan ”Martinez: har du druckit det?” ifrån en kollega som håller sig till bag-in-box vin och brukar se lite skeptisk ut när jag pratar drinkar. I TV-serien ”Ironside” som sänds på SVT( tyvärr ligger inte just detta avsnitt inte längre kvar på Svtplay) har en av karaktärerna pratat sig varm för denna, även i mitt tycke, underbara drink. För döva öron tydligen.

Ironside är en kriminal-serie med en lite egensinning/hetlevrad/besserwisser till chef för en grupp som han handplockat. Tydligen fick han det som komp efter en olycka i tjänsten( chefen är rullstols-buren). Det är nån polis i andra generationen som är ”to the core”(som spelas av en av karaktärerna från ”the wire” och således fick min sympati omedelbart), en f.d. Wall street-banker vid namn Teddy och en kvinnlig polis vars pappa är maffioso. Som en bi-karaktär är chefens f.d. partner och gode vän som dyker upp ibland. Och en massa flashbacks. Då-nu,då-nu,då-nu. Jag blev lite trött på det helt ärligt.

Deckar/polis-genren har förvisso alltid varit en bastion för alkoholromantiken. Fast då rejäla doser av samma sort. I det här fallet ville man nog visa att Teddy, den f.d. kapitalistiska lakejen som inte är lika street smart som de andra tre, inte riktigt lämnat det goda livet bakom sig. Han har en dyr kostym i garderoben(som kommer väl till pass) och vill dricka schyssta drinkar. Bra där säger jag. Martinezen kan behöva alla shout-outs den kan få.

Martinez härrör ifrån cocktailens gryning. Martinez finns med i Jerry Thomas bok och David Wondrich skriver i sin bok Imbibe att den kan ses som ett steg i evolutionen från Manhattan till Martinin. Det är iallafall så jag tolkar det. Sen finns det ytterligare utrymme för tolkning. Jerry Thomas recept anger ”vermouth”. I många fall verkar det tolkas som lika delar söt och torr vermouth. Fröken A. bestämde sig för att börja beställa den med bara torr vermouth vilket var ytterligare ett bevis på min väns vishet. Detta var också den drink som fick mitt vermouth-trauma att bli ett minne blott. Jag har senare noterat att i ”The art of the bar” anges bara torr vermouth i receptet på Martinez. Jag borde använda den boken oftare….

I det klassiska receptet, och i Ironside-avsnittet, så var det specifikt Old Tom gin som användes. Under många år var det svårt att få tag på och istället gjordes den på den gin som fanns att tillgå nämligen London dry gin. Det som folk brukar tänka på som gin.

Martinez: ger 1 drink

5 cl gin

2 cl torr vermouth, eller Dolin blanc( en inte alltför söt färglös vermouth)

1 barsked Maraschino

1 stänk Angostura bitters(eller Bookers bitters om du har tillgång)

för servering:

apelsinzest

cocktailglas

1. Rör ingredienserna i ett isfyllt rörglas tills det är väl kylt.

2. Sila ner i glaset. Zesta. Ner med apelsinskalet i glaset.

3. Servera.

-Suss

Annonser

4 reaktioner på ”Prit&populärkultur

  1. Från början gjordes Martinez (som jag förstått det) med omvända proportioner gin/vermouth. Det är min favorit för tillfället:
    6 cl Röd vermouth (gärna Antica Formula)
    3 cl Gin
    1 Barsked Maraschino
    2 stänk Angostura Bitters
    Men jag gillar ju vermouth!

    1. Du har rätt; jag såg det i mina böcker men skrev visst inget om det. Well played med mycket antica i glaset; det kan knappast bli fel.* Vermouth-kärlek* Rekommenderar dig dock att testa med torr vermouth,gärna dolin blanc om du har. Fast då får du öka ginen.

      1. Right again; det är jag som uttrycker mig slarvigt( mobil på tunnelbanan-syndromet). Det poäng jag ville göra var att använda en torr vermouth eller en dolin blanc som är söt men inte lika söt som vissa andra vermouths av den typen. Dess sötma/fruktighet gör sig bra med ginen och är lite kompensation för den sötma man förlorar när man använder torr gin och ingen söt (röd)vermouth.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s