Everybody loves Raymond: Not even once…

 

I sin bok så refererar Lindgren ibland till specifika märken, ibland till allmänna termer: så är det i nästan alla cocktailböcker.

När han skriver klosterlikör så menar han chartreause eller Bénédictine D.O.M, tror även att Izarra ska räknas under denna rubrik. Vilken som kan då funka.

När han skriver Munklikör menar han en viss sorts likör som fanns förut; en svensktillverkad produkt som fanns i Systembolagets sortiment men även kunde göras själv med essence och sprit. Jag har ett recept ifrån ”Svenskt husmoderslexikon” ifrån tidigt 1900-tal där essences blandas med socker,portvin, konjak osv. Poängen är att det är en ersättare för/imitation av Bénédictine D.O.M. Experimentlustan till trots har jag bestämt mig för att inte ta mig an just det projektet. Jag har tillräckligt med små flaskor i kylen som det är(fast jag har lärt mig sätta etiketter på allt så there is that). Och nuförtiden är D.O.M inte alls svårt att få tag på.

När Lindgren anger att klosterlikör och Bénédictine är de två enda ingredienserna i en cocktail så undrar jag hur denna undkom min första utrensning av recept jag la in mitt veto mot. Det är inte gott alls.

Att sippa på ett litet glas D.O.M vid sidan av sitt kaffe när man spelar Mah-jong/en långdraget schack-match(förlorade stort btw) eller kanske något trevligt kortspel är en sak(fast helst häller jag likören i kaffet) men att blanda två sorters likör på det här viset är slöseri med resurser.

50 down,87 to go

-Suss

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s