Reads in review: The age of wonder

It seems he continued to call down through the dark”make haste”, while Caroline continued to gasp back in agony ”I am hooked”…Caroline was carried back to the house but astonishingly no doctor was called. She bandaged the wound herself, retired to bed , and proudly recorded that she was back on telescope duties within a fortnight.

-Ur Richard Holmes ”The age of wonder”

Att känna mig är att känna till min teknik-skepsism. Att vara något oroad för vad tekniken gör med människorna är knappast något nytt( inte heller att vara tämligen ointresserad av tekniken för teknikens egen skull).

Minns(med värme) ett avsnitt av en fransk podcast jag lyssnade på där en historiker pratade om vilket rabalder det blev när järnvägen i Frankrike byggdes och alla var tvugna att rätta sig efter en och samma klocka. Det blev en enorm teknikstress, även fast vi med erfarenheter från den frankofona världen vet att de än idag vägrar rätta sig efter devisen ”punktlighet är en dygd” utan att ett visst passivt-aggressivt förhållningssätt som gör sig gällande. Det där härliga franska nonchalansen.

I vilket fall som helst: jag har läst nu igen. Under-rubriken till Richard Holmes Age of wonder är ”how the romantic generation discovered the beauty and terror of science”. Det här är en jättebra bok, den har varit på min läslista ett tag(och när jag säger läslista så menar jag en bild på framsidan bland bilderna i min mobil: min teknik-skepsism är väldigt selektiv: iphone=gillar, köpa ny dator= tråkigt. Sen behöver man inte lita på mitt omdöme, den kände neurologen Oliver Sacks gillar den och det är en man att lita på.

På slutet av 1700-talet inleddes vad som kallas den andra vetenskapliga revolutionen. Jorden och rymden utforskades och kartlagdes men också den mänskliga kroppen och de ämnen som vår värld består av. All denna nya kunskap inspirerade den tidens konstnärer och författare ”romantikerna”, och tvärtemot vad man ofta antar, så var de inte alla teknikfientliga nostalgiker, snarare raka motsatsen.

Holmes ger oss, på ett underhållande och informativt sätt, historierna bakom både de vetenskapliga upptäckterna, de som gjorde dem och de ringar som spreds på vattnet i samhället som resultat. Han väljer att lyfta fram de personliga historierna; inte bara vetenskapsmännens ibland väldigt färgstarka bakgrunder utan också deras mödrar,fruar och systrar. Han anser, med viss rätt, att ”we need to understand how science is actually made; how scientist themselves think and feel and speculate”.

Det är här Caroline Herschel kommer in i bilden.

Hon var sin brors kanske främste assistent även fast hon inte alltid fick erkännande som det. William Herschel var en musiker dom blev en av pionjärerna inom astronomi och inget, inget, ska ta ifrån honom det. Men hade det inte varit för sin syster så hade det kanske inte gått lika snabbt eller bra. Hon gjorde hans värv till sitt, och som konstaterats i citatet ovan, blödde bokstavligt talat för vetenskapen(hon fastnade i en krok på ett teleskop). Holmes skriver om henne att hon blev som en ”celestial housekeeper”; någon som skötte allt det värdsliga kring Herschel men också var hans sekreterare.
IMG_8097

The celestial housekeeper; ger 1 drink

4 cl kallt te med bergamott (earl grey eller Sir Williams)
2 cl Rabarbersyrup
2 cl grapefruktjuice (gärna rosa)

för servering:
Ett stänk sodavatten
lämpligt glas

1. Skaka ingredienserna i en isfylld shaker.
2. Sila ner i glaset, toppa med ett stänk soda.

Det här smakar bra: jag gör gärna mina alkoholfria drinkar med kallt te, i detta fall så är ett med mycket citrus att rekommendera. Brygg det ganska starkt, nästan bittert, annars blir drinken för tam. Sötma från rabarber, beska från grapefrukt. Vad mer kan man begära?

Men Caroline Herschel levde inte helt i skuggan. Många kring hennes bror insåg att hon hade en roll att spela och många vetenskapsmän insåg att även kvinnor borde tillåtas att forska eftersom de var minst lika bra på det om de hade utbildning i grunden. Även William insåg det, och gav henne med tiden tack i sina publikationer för hennes hjälp, och gav sin syster två specialbyggda teleskop som kom att kallas ”Miss Herschel’s small sweeper” och ”Miss Herschels large sweeper”. Med dessa upptäckte hon sin första komet på egen hand och fick den rask katalogiserad och upptäckten publicerad.

..but it is the first lady’s comet, and I was very desirous to see it.

-Fanny Burney,citerad i Holmes bok(hans kursiv).

Med detta i åtanke så blev det en drink som kombinerar en klassisk ”lady-cocktail”(white lady osv) med min egen Celestial Housekeeper”.
IMG_8110

Miss Herschel’s large sweeper;ger 1 drink

4 cl gin
3 cl rabarbersyrup
3 cl grapefruktjuice
1 äggvita

för servering:
cocktailglas

1. Skaka ingredienserna i en isfylld shaker.
2. Sila ner i glaset.

”Inget revolutionerande men nog så gott” har jag sagt många gånger. Gäller även här. Grapefukt och rabarber är en fantastisk smak-kombination.

-Suss

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s